Den lättförståeliga, obegripliga marknadsekonomin

Kristina Lindquist skriver en intressant artikel i DN som både illustrerar mycket som är fel i Sverige och hur svår marknadsekonomin är att förstå.

En sak hon påpekar är att vi i Sverige inte bryr oss om de gamla som man gjorde förr i tiden, eller som man gör i dagens Kina. Men tyvärr kan man inte både ha kakan och äta upp den. I en traditionell ekonomi, eller i ett laissez-faire-kapitalistiskt samhälle (som Sverige år 1900 eller (nästan) 1938) står inte staten för något annat än för det ramverk som människor befinner sig i. Staten skyddar de svaga och rikets säkerhet genom lagar, polis och militär. Resten sköter människor om själva. Detta tvingar människor att bli beroende av varandra genom personliga band. Dessa personliga band kan vara inom familjen, tidigare alltid storfamiljen, eller genom frivilligt utbyte, dvs på marknaden, mellan människor som ofta inte känner varandra, och människor som har mycket olika ideal och personligheter. På marknaden gör detta dock ingenting.

(Tillägg 120728): I ett fritt samhälle bildar folk också föreningar för att hjälpa varandra, folkrörelser, vars medlemskap är frivilligt. Genom att staten blandar sig i, finansierar, reglerar, ger privilegier till, och på annat sätt ”hjälper” folkrörelserna har den dödat dem. Pga statens inblandning, och trots tiotusentals individers goda vilja, är folkrörelserna nästan bara tomma fasader i Sverige.

Vi kan köpa och sälja varor och tjänster från människor som vi inte har något gemensamt med just genom att utbytet är frivilligt. Det är därför att det inte finns politisk styrning som marknaden fungerar. Så fort politiska beslut ska styra samhället försvinner frivilligheten. Majoriteten, eller de som med våld tar makten, påtvingar alla andra sina egna värderingar. Det är här Kristina, liksom nästan alla andra går vilse.

Vinst är något som är nödvändigt för att ett fritt samhälle och frivilligt utbyte ska fungera. Om jag, eller tant Agda inte får avkastning på våra besparingar hos Carema så investerar vi dem i något annat företag istället. I ett fritt samhälle får man köpa vilka aktier man vill. Men i ett fritt samhälle där det råder konkurrens får man också vackert vara mycket omtänksam om sina kunder. Man tvingas vara artig, omsorgsfull, trevlig, tillmötesgående för att någon ska vilja tillbringa sina sista dagar på ett privat ålderdomshem, om det är privat. Det är inte ”konkurrensutsatta lösningar”. Här är istället stat, kommun eller landsting kund. Åldringen är bara en klient, utan egna medel att betala med, och utan mycket val. Idag arbetar inte Carema för gamlingar eller för deras anhöriga.

Människan är så skapt att vi antar att om ”alla lyssnar till förnuftet” så kommer de att tycka precis som jag gör. Välfärdsstaten bygger på att tvinga på alla andra människor värderingar och idéer om ”vad förnuft är” som en majoritet har, eller nästan alltid, som i Sveriges fall, de värderingar den politiska eliten och massmedia har. Det faller inte någon in att andra människor kan ha andra värderingar. Alla ska gå i samma dagis, skola, sitta på samma ålderdomshem och till slut få en likadan gravsten. Det kan väl inte bara vara jag som tycker att det är absurt att kravet på social konformism är så hårt i det nästan helt avkristnade Sverige att man inte får strö en anhörigs aska var man vill eller, hemska tanke, under en för stor sten?

När det gäller den sk ”privatiseringen” som borgarna genomfört bygger den också på att alla ska göra samma sak. Man försöker bara tvinga på sina medmänniskor ”gemensamma värderingar” till en så låg kostnad som möjligt.

När man tar av arbetande människor 2/3 av deras inkomster och påtvingar dem vård av ett visst snitt, tvingar dem, och ger dem möjlighet att vara ”statsegoister”  ska man sedan inte bli förvånad över att de saknar personliga band med släkt och vänner på ålderns höst.

Jag har skrivit om vården här och om borgerliga, socialistiska privatiseringar här. Hoppas det hjälper någon.

Rating 4.00 out of 5
[?]
Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *