Representativ demokrati – Vad det är, varför Sveriges brister, och hur den kan förbättras

I Sverige är vi stolta över vår demokrati. Vi vill dessutom att den ständigt ska fördjupas och breddas och gärna spridas till andra länder. I regeringen har vi en demokratiminister. Vi talar högtidligt om den allmänna, lika rösträtten.

Om något som demokrati är så viktigt så måste väl i stort sett alla medborgare ha en klar uppfattning om vad det innebär?  Frågan “vad är demokrati?” borde väl ha ett svar, som, även om det inte nödvändigtvis är enkelt, alla från mellanstadiet och uppåt kan beskriva? Tyvärr inte. Istället leder en sådan fråga oftast till en form av rundgång, till tal om att demokratin bör fördjupas, breddas och värnas. Men om få kan sätta fingret på vad demokrati är, så är det väl svårt att fördjupa, bredda eller ens värna den? Värna vadå?

I min kommande bok, Representativ demokrati – Vad det är, varför Sveriges brister, och hur den kan förbättras, som ni kan förbeställa här i webbutiken, börjar jag för det första om från början och reder ut begreppen. För det andra kommer jag med rekommendationer om hur just jag anser att Sveriges statsskick bör reformeras. Om läsaren håller med om dessa förslag är förstås en annan sak, men de är inte gripna ur luften utan baseras på lång, mycket lång erfarenhet, både i Sverige och i andra länder, och på mycket funderande kring vad som fungerar, vad som leder fel, och kring alla de faror som lurar.

Boken har tio kapitel. Det första kapitlet är en inledning. I kapitel två ger jag en kortfattad svensk författningshistoria så att läsaren bättre kan följa med i resten av boken. Kapitel 3 är också lite av en inledning. Vi diskuterar där varför demokrati är så viktigt. Det finns många rationella anledningar till varför demokrati är ett gott system att styra ett land med. Men jag kommer att söka övertyga läsaren att vår demokrati dessutom har blivit en ritual där vi håller fast vid ceremonier som att stoppa en valsedel i ett kuvert, och kuvertet i en valurna, utan att tillräckligt fundera över hur valakten sedan, kanske, påverkar hur Sverige styrs. Denna rituella aspekt gör bland annat att vi får det svårt att tänka klart kring demokrati.

I kapitel fyra diskuterar jag direkt demokrati, som i det antika Aten, demokrati i ursprunglig bemärkelse. Det sägs ofta att detta är en enstegsprocess, att folket samlas och tar beslut tillsammans. Ja, men det är mer än så för folket genomför också besluten. Det finns ingen stat i vad som felaktigt kallas för en stadsstat. En stadsgemenskap är en bättre översättning. Så en direkt demokrati är verkligen ett folkstyre. Folket styr självt.

Vad vi numera har är något annat, en representativ demokrati. Gemensamt med en direkt demokrati har den representativa demokratin dels ordet demokrati och dels brett folkligt deltagande. Men tyvärr knappt något annat. Folket styr inte i en representativ demokrati. Vi väljer istället representanter, och i ett parlamentariskt system som det svenska utser dessa, eller tolererar dessa en regering. Vi har dessutom en stat, kommuner och landsting. Kedjan mellan hur vi väljer och vad som sedan händer är mycket komplex. Kapitlet går igenom mängder av aspekter av detta.

Kapitel sex handlar om rättsväsendet. Ett rättsväsende är bland annat något som stöttar det politiska systemet och samverkar med det. Det finns en hel del som vi borde göra på detta område för att radikalt förbättra vad vi har.

Kapitel sju handlar om republik, maktdelning, diskuterar det amerikanska exemplet, och vidare parlamentarismen. Republik betyder inte ett system där en person har titeln president. det är mycket mer komplicerat än så, och mycket mer intressant. Och det behöver inte vara en motsats till monarki. Vi diskuterar hur Sverige gått från maktdelning till ett system där detta avskaffats och problemen och riskerna det medför.

Innehållet i kapitel åtta är kanske det svåraste i boken att övertyga läsaren om, det som riskerar vara mest kontroversiellt. Sverige, och det som fanns innan Sverige, hade i över tusen år, fram till parlamentarismens genombrott i början av 1900-talet, en begränsad kungamakt, i landslagen enligt dess konungaed, vidare i en eventuell konungaförsäkran, och senare i regeringsformen. Men den svenska riksdagens makt har aldrig varit begränsad, annat än tillfälligt, enligt riksdagens egen vilja. Det är vidare konceptuellt svårt för oss svenskar att acceptera att det finns sådant som “vi” inte får, eller bör göra “tillsammans”. Kanske detta går att lösa, kanske det går att arbeta sig runt det, eller så är det en kulturell omöjlighet.

Kapitel nio diskuterar några särskilda problem som den svenska representativa demokratin lider av. Kapitel tio avslutar med ett förslag på hur ett framtida statsskick skulle kunna se ut med maktdelning mellan styrande, lagstiftande och dömande makt. På hur den representativa demokratin kan bättre säkras och förankras.

Boken kommer att vara på omkring 240 sidor och kommer preliminärt ut i oktober. Om jag finge önska mig något så är det att denna bok bidrar till en verklig författningspolitisk debatt i Sverige, en debatt som diskuterar principer och inte bara taktiska överväganden. Vi har i mina ögon inte haft en sådan sedan december 1865, då beslutet togs att ersätta den gamla ståndsriksdagen med tvåkammarriksdagen.

Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

5 svar på Representativ demokrati – Vad det är, varför Sveriges brister, och hur den kan förbättras

  1. Fredrik Östman skriver:

    Lycka till. Hur gör du med förlag och försäljningskanaler? Kommer inte staten att beänna boken om den mot förmodan skulle bli en storsäljare?

  2. Hans J. skriver:

    Det ska bli kul att läsa din bok!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.