111 stycken följare och ingen ledare

I dagens SvD föreslår statsvetaren Magus Isberg att man ska ändra reglerna så att socialdemokraternas partiledare Stefan Löfven ska få tala i riksdagen. För av 111 riksdagsmän, plus Håkan Juholt, så klarade man inte av att hitta en enda lämplig partiledare. Skulle man inte istället kunna värna om parlamentarismen och försöka åtgärda det verkliga problemet, att varje parti består av en ledare samt ett otal ”följare”?

Att vi har proportionella val beror på att man inom det Allmänna valmansförbundet, Högern, under Arvid Lindman, var rädd att majoritetsval kraftigt skulle försvaga partiet. Karl Staaffs regering föll därför. Proportionella val för män röstades igenom under Lindman en första gång 1907, bekräftades 1909 och tillämpades första gången 1911 i valet till andra kammaren.

Staaffs förslag var istället det franska. Idag i Frankrike sker val i enmansvalkretsar. Om någon får minst 50 procent av rösterna i första omgången väljs han eller hon direkt. I andra omgången får alla ställa upp som får minst 12 procent av de inskrivnas röster (alltså inte av de som faktiskt röstar, så man kan behöva 15-20 procent av rösterna för att kunna gå vidare).

Införde vi Staaffs förslag skulle varje riksdagsman tvingas bli en folktalare. Urvalet av potentiella kandidater skulle också i mycket mindre grad begränsas till dem som gick med i ett ungdomsförbund vid 15-18 års ålder. Kunde vi dessutom minska antalet riksdagsledamöter till 149 så skulle vi dels spara pengar, dels se till att ledamöterna är så få att de inte göms i en anonym massa och att var och en kan driva frågor av större vikt än idag.

Rating 4.25 out of 5
[?]
Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *