Nordkoreansk och svensk planekonomi

I dagens SvD skriver Benjamin Katzeff Silberstein om hur planekonomin förstör Nordkoreas jordbruk. Av precis samma anledning, planekonomi, är vården i kris. Här rör det sig dock om människor. Då är det plötsligt viktigt att man inte blandar in vinstintressen, att “demokratisk översyn” råder, att den “gemensamma sektorn” är just gemensam. Den lilla insikten om att socialismen inte fungerar i Nordkorea glöms bort. Egentligen är det väl ganska få som förstår just varför planekonomi inte fungerar och aldrig kan fungera, trots att det är mycket enkelt att förklara. Som von Mises visade 1920 så kan man inte utföra några som helst ekonomiska beräkningar utan priser. Och priser sätts av marknaden. Marknaden är ett resursallokeringssystem. Den är också ett system för att upptäcka saker. Den offentliga sektorn kan med fog kallas för den “blinda sektorn”. Enda anledningen till att den kan halta fram är att den leds av den seende delen av samhället, dvs av den privata delen av ekonomin. Hayeks lilla bok “Individualism and Economic Order” är den bästa diskussion jag sett av planekonomin.

Skattetrycket i Sverige sedan 1900

Ofta är den enda anledningen att en journalist kan skriva om planekonomins misslyckande att det t ex i fallet Nordkorea är så uppenbart. Nu rör det sig i detta fall om en journalist på SvDs ledarsida så man kan hoppas att insikten är större.

20 år efter att muren föll är fortfarande ungefär hälften av vår ekonomi socialiserad. Thatcher sänkte skattetrycket till 36 procent av BNP och behandlades som en hjärtlös fascist pga detta. Under Per-Albin Hansson var det 12-13 procent. År 1900 var skattetrycket under 7 procent av BNP i Sverige. Tydligen kunde människor ta hand om varandra frivilligt och inte bara under “välfärdsstatens” tvång. Folkrörelserna är numera ett minne blott, såsom folkrörelser. Som korporativistiska konstruktioner finns de kvar, men de är bara tomma skal, bleka minnen av den gemenskap som en gång fanns.

Vad som krävs i vården är att sterilt samarbete bannlyses och ersätts med stenhård konkurrens om patienternas gunst. Igår ondgjorde man sig över att man i vissa landsting får sämre vård för gravida med diabetes än i andra. Helst skulle väl skribenten leva i den påhittade staden Lake Wobegon där “alla kvinnor är starka, alla män är stiliga och alla barn ligger över medel”. Man kan inte förbjuda skillnader i vården om man inte samtidigt vill förbjuda alla förbättringar. Någonstans måste man prova först.

Tyvärr kan inte experter, professorer eller andra i sig råda bot på bristerna i vården. Som människor kan vi inte enbart tänka oss till bättre saker utan vi måste hela tiden prova oss fram och sedan låta andra människor, dvs “marknaden” bedöma om det vi gjort är värt något eller inte. I vårdens fall kan “experter” kopiera uppfinningar från den privata sektorn, men de kan inte, i ett helhetsperspektiv, komma med förbättringar själva. För utan marknaden finns det inget kriterium för att bedöma om det de tänkt fram är en förbättring eller inte. Detta helhetsperspektiv ges endast av marknaden.

Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

4 svar på Nordkoreansk och svensk planekonomi

  1. Pål Börje skriver:

    En marknadsanhängares åsikter är här redovisade. Men marknadsekonomin har bara en ledstjärna och det är utdelning på satsats kapital. I princip är det bara en annan typ av planekonomi.
    Skall vi på denna planet lyckas överleva mer än de kommande hundra åren, så är det “antikoldioxidekonomi” som gäller med tillägg av en och annan atom (molekyl) som också är skadlig mer än vad den är nyttig.

    • Erik Lidström skriver:

      I en marknadsekonomi är det miljoner människor som var och en gör sina egna, konkurrerande planer. Så visst planerar man i en marknadsekonomi, på miljoner ställen. I en planekonomi planerar man bara på några få ställen och tvingar alla andra följa dessa planer.

      Ledstjärnan för marknadsekonomin är frivilligt utbyte av varor och tjänster. Ett frivilligt utbyte kan vara att investera sina besparingar hos någon som ger hög avkastning.

    • Steve skriver:

      Jättefint att någon inser att det är giftgasen carbon vi måste få slut på!

Lämna ett svar till Erik Lidström Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.