Som liten var jag oerhört naturintresserad och ville värna miljön. Dessa intressen ledde mig senare till att läsa naturvetenskaplig linje på gymnasiet. På denna linje studerade man ju just de ämnen man måste ta till sig om man någotsånär ska begripa sig på naturen i akademisk mening: biologi, kemi, fysik och matematik. Man kan lära sig en hel del om naturen på annat sätt också, men problemet med naturen är att den är svår att förstå. De verkliga orsakssambanden skiljer sig ofta radikalt från våra intuitiva uppfattningar och det var inte förrän på 1800-talet som vi verkligen började begripa oss på dem.
Denna bakgrund har de senaste tjugo åren lett till att mitt sinne slår knut på sig självt när jag går in i en livsmedelsbutik och ser ”ekologiskt” odlad mat och liknande påfund. Att läsa dagstidningar, se på TV eller lyssna på nyheterna på radio kan också vara smärtsamt. Vad betyder ekologisk odling? För en naturvetare är begreppet absurt, det saknar mening. Vad EU och svenska staten kan ha lagstiftat kring detta ändrar inte saken i vetenskaplig mening. I juridisk mening kan annat råda, något jag återkommer till nedan.
Vetenskapen ekologi kan beskrivas som ”ekonomi i naturen” och då laissez-faire-ekonomi à la David Hume, Adam Smith och Friedrich Hayek. Skulle man däremot resonera i banor av Keynesiansk eller neoklassisk ekonomi går man däremot helt vilse. Till exempel finns i naturen ingen stat eller myndighet som försöker leda det hela. Allt är självorganisation.
Naturen är ”red in tooth and claw”. Darwin tog det djur han kunde finna som förökade sig långsammast, elefanten, för att se vad som skulle hända ifall all avkomma i varje generation skulle överleva. Fortsätter man hans beräkningar ett stycket till finner man att jorden snart kommer att bestå av en sfär av elefanter som expanderar utåt med ljusets hastighet. Många, för många arter nästan alla, i varje generation misslyckas med att fortplanta sig. Ett resultat är att alla djur och växter i varje generation ”springer” så fort de kan bara för att kunna stå stilla (metaforen kommer från The Red Queen i Alice i underlandet).
”Balans” och ”harmoni” i naturen är den illusion av jämvikt vi tror oss se därför att vi inte direkt kan observera vad som händer, eller intuitivt begripa vad som sker på annat sätt. Att vi tänker på något ”naturligt” som något positivt beror också på att vi har korta och bristfälliga minnen. Att vidare historieämnet i praktiken avskaffats i västvärldens skolor gör saken etter värre. Det är knappt 150 år sedan ”ekologiskt” odlande människor i Sverige svalt ihjäl i hungersnöd. Pest, kolera, lunginflammation, kallbrand och att hälften av barnen dog före fem års ålder var alla ”naturliga” fenomen som vi sedan 1800-talet på ”konstgjort” sätt lyckats undvika.
En god metafor för den balans vi tror oss se kan vara en uppblåst balong. Den är i jämvikt med omvärden, men sticker vi den med en nål exploderar den, likt det som kan hända när man introducerar en främmande organism i ett ekosystem eller tar bort en redan existerande dito. Sådana introduktioner behöver rakt inte bero på mänsklig inblandning. När Yersinia pestis (pestbakterien) via loppan och den svarta råttan lyckades (återigen) tränga in i en viss ekologisk nisch 1348 dog mellan en tredjedel och hälften av Europas befolkning. Alla organismer, även de ”främmande” beter sig i både nya och gamla situationer ”naturligt”, dvs de gör vad som närmast faller dem in.
Det var tydligen de gamla grekerna som ställde ”naturligt” i motsats till ”konstgjort”. Men detta är bland de mest meningslösa motsatsförhållanden man kan tänka sig. En mycket bättre definition är att ”naturligt” är ”det som oftast händer”, den normala eller vanligaste gången. Det är t ex naturligt för människor att tillverka verktyg som olika gödningsmedel och bekämpningsmedel. Hela människans existens beror på vår förmåga att tillverka verktyg, och likt många varelser, fast i mycket större omfattning, ändra miljön omkring oss. Tillverkar vi inte verktyg och omformar vår miljö svälter vi ihjäl, törstar vi ihjäl, fryster vi ihjäl eller dör av sjukdomar eller av ”naturliga” gifter.
Det finns minst tre sorters ”ekologi”
Ekologi i vetenskaplig mening
Vi har åtminstone tre, helt väsenfrämmande begrepp som idag kallas för ”ekologiska”. För det första vetenskapen ekologi som är en del av naturvetenskaperna.
Detaljstyrt jordbruk enligt EU-norm
För det andra har vi saker som är ”ekologiskt”, ”naturligt” eller ”biodynamiskt” odlade, och som för att få dessa etiketter följer en mängd lagar och bestämmelser, främst av typen inskränkningar. Här vore det bättre att man i stället beskrev det hela som t ex ”vin framtaget enligt EU-norm EU-A763 §3”. Detta skulle då exempelvis kunna betyda att man inte använt sig av vissa bekämpningsmedel och vissa gödningsmedel.
Man kanske kunde kalla detta för ”detaljstyrt jordbruk” därför att det dels är just detaljstyrt i enlighet med vad en byråkrati tagit fram. En fördel med en sådan terminologi är också att dessa jordbruksformer a priori varken är bra eller dåliga för miljön. De är dock dåliga i de flesta andra avseenden eftersom byråkratiska regler förhindrar trial and error, dvs att man provar sig fram och förbättrar saker och ting. Så ”detaljstyrt jordbruk” fryser jordbruket till vad vi kan och vet här och nu. Framtida förbättringar blir i stort sett omöjliga att införa.
Om detaljstyrt jordbruk enligt EU-norm är bra för miljön (beroende på vad man menar med det) just idag, beror på vad detaljregleringarna säger. Då de förbjuder många eller alla kemiska bekämpningsmedel och konstgödsel så är de faktiskt mycket dåliga för miljön i vidare bemärkelse. Till exempel måste en oerhört mycket större andel av världens yta tas i anspråk för jordbruk. I Bretagne i Frankrike provade de sluta spruta mot en viss larv. Majsskörden halverades genast. Skulle hela världen bedriva detaljstyrt jordbruk enligt EU-norm skulle majoriteten av världens befolkning svälta ihjäl.
Ekostrologi
Den tredje formen av ”ekologi” är den som man tyvärr oftast tänker på idag. Den drivs av mycket entusiasm och ofta (eller oftast?) en religiös övertygelse om att det som är ”naturligt” är bra och det som är ”onaturligt” är dåligt. Tyvärr bygger den knappast på någon förståelse alls av biologi, kemi och fysik. Ej heller av ekonomi och historia.
I denna religiositet ingår många ceremonier, såsom att köpa mat med etiketten ”ekologiskt” odlat, dvs mat framtagen i detaljstyrt jordbruk enligt viss EU-norm. Man lägger också ner många timmar i veckan på att källsortera och tar sedan bilen för att ”offra” matavfall och krossat glas vid återvinningsstationer.
Denna tredje sorts ekologi står i ungefär samma relation till vetenskapen ekologi som astrologi och alkemi till de akademiska vetenskaperna astronomi och kemi. För att markera detta föreslår jag oblygt att vi istället använder termen ”ekostrologi”.
Tyvärr kommer antagligen denna form av religiositet eller vidskeplighet alltid bestå. Steven Pinker påpekar att vi som jägare och samlare är födda med en intuitiv ”folkbiologi”, en medfödd teori om naturen där det ingår att levande varelser besitter någon sorts ”essens”. För att vi skulle kunna göra de genombrott inom naturvetenskapen som vi gjort från 1600-talet och framåt var vi tvungna att ”avlära” oss denna vår folkbiologi och folkfysik och istället lära oss bättre akademiska varianter.
”Ekostrologi” kan nog betecknas som en sorts ”folkekologi”, fast en folkekologi som är långt felaktigare än de teorier om naturen som jägare och samlare eller bönder har. Dessa är ju i daglig kontakt med denna natur och besitter rent utsagt otroliga kunskaper på området. Ekostrologin har däremot växt fram hos intellektuella och hos stadsbor som i stort sett är isolerade från biologiska fundamenta.
Obs: Detta är en i grund omskriven version av inlägget.
Mycket intressant och mycket viktig uppdelning för att alla tydligare skall kunna få en bild av dagens situation.
Hänger inte riktigt med i alla kopplingar….men följer gärna.