Böcker borgare bör läsa – och varför

Jag träffade härom veckan Erik Svansbo som bloggar som Pophöger. Erik kallade mig “mycket beläst” vilket känns hedrande, men samtidigt en överdrift, för jag är smärtsamt medveten om många vita fläckar i min bildning och säkert omedveten om långt fler. Dock kan man antagligen säga att jag läst fler och svårare böcker än de flesta i ämnet politik. Och om sisådär 150 år kommer jag att ha tagit mig igenom det mesta jag skulle vilja lära mig.

Jag lovade Erik att jag skulle sätta ihop en lista av böcker. Thomas Gür har redan skrivit en lång artikel om detta i Svensk Tidskrift som varmt rekommenderas till komplement till vad jag skriver här. Dock måste man börja någonstans, så jag försöker lägga upp följande som en något sånär logisk väg in i (klassiskt) liberalt tänkande.

Ett oerhört stort problem är att detta fält dels är fyllt av förvirring, ofta medveten sådan, dels att vi i dagens samhälle är så pass okunniga som vi är. Detta gäller inte bara oss vanliga dödliga, men också kända intellektuella och disputerade statsvetare. Ett exempel på litmustest för att veta om en författare vet vad han eller hon talar om är ifall personen kallar den liberale Edmund Burke för “konservativ”. Detta är i och för sig “normalt” beteende men samtidigt gör denna etikett på Burke att man gjort det i stort sett omöjligt att förstå honom.

Var man börjar är därför ett exempel på ett “boot strapping”-problem. Denna datorterm betyder att man måste lyfta sig själv i stövelskaften. I detta fall är det så mycket nytt och okänt, samt så många okända perspektiv att man först inte vet vad man ska tro eller var man ska börja. Allt beror av allt annat. Nedan kommer mitt försök till introduktion i politiskt tänkande. Om någon borgerlig politiker blir intresserad kanske jag bidragit med något.

Grundkurs

Jag rekommenderar att man börjar med två böcker som reder ut begreppen, Hayeks The Constitution of Liberty (“Frihetens grundvalar”) och Thomas Sowell’s “A Conflict of Visions“. Trots att Hayeks bok finns på svenska rekommenderar jag den nya, reviderade upplagan (The Definitive Edition). Hittar man inte dessa böcker hos t ex amazon.co.uk så finns de hos amazon.fr, här och här. Varför den franska amazon-sajten har dem tillhör livets små mysterier. För den första genomläsningen av Hayek rekommenderar jag att man hoppar över det nya förordet.

För att bättre förstå demokrati, frihet och deras ofta inbördes konflikter, samt mänskligt beteende överhuvud taget bör man läsa Tocqueville, “Demokratin i USA”, volym 1 och 2. Dessa finns just nu på svenska. Om någon har läst de svenska upplagorna så vore jag intresserad att höra hur bra de är. Båda volymerna finns samlade i en Penguin-pocket här. För de få som läser franska rekommenderas originalen.

Jag gissar att många som läser dessa böcker dels till en del drabbas av “information overload”. Det finns så mycket nytt i dem, både vad beträffar sätt att se saker och sätt att tänka. Dels kommer de att undra lite grand om det författarna skriver verkligen kan vara sant. Jag skulle därför rekommendera lite lättare läsning som komplement för att förankrar stoffet i vardagen.

David C Hendersons “The Joy of Freedom” ger konkreta exempel på liberalt tänkande och hur det är relevant. Thomas Sowells “Economic Facts and Fallacies” ger ytterligare ekonomiska exempel på hur mycket man får höra är “sant” inte riktigt är det. Ytterligare en bok av Sowell, “Intellectuals and Society” ger förankring och många exempel på hur nutida, självutnämnda profeter helt är ute och cyklar.

Historiskt mellanspel

För att veta var vi är någonstans och hur vi kom hit måste man läsa historia. Pga skolans förstörelse under 60-talet och marxismens härjande i historieforskningen och historieundervisningen är det inte så lätt att veta vart man ska vända sig. Ett grundtips är att hålla sig till sådant som skrivits före 1970 och endast mycket försiktigt närma sig nyare verk.

Jerker Rosén och Sten Karlssons “Svensk historia” i två band från 1961-62 hittar man på antikvariat. Dessa volymer användes som grundböcker på svenska universitet. De volymer jag sett är i gröna klotband. Det finns en andra upplaga från ungefär 1970 men den är mycket mindre pga den halverade historieundervisningen i skolan när studentexamen och realskola avskaffades kring 1968.

För den senare tiden rekommenderas Anders Edwardssons “En annorlunda historia“. En del gissar kanske att Anders historia är “vinklad” då han är en klassisk liberal. Börjar man dock med Rosén&Carlsson så inser man att mycket av det som är kontroversiellt i Anders historia tidigare var allmängods. På senare tid har det dock omsorgsfullt glömts bort.

För att förstå sig på politik måste man läsa en hel del “döda vita män” som dog för mer än 2000 år sedan. Hugo Montgomery,  “Medelhavsvärldens historia till omkring 400 e.Kr” rekommenderas varmt.

En av de mest förvirrande händelserna i världshistorien är den franska revolutionen. Frihet, jämlikhet, broderskap låter ju bra. Vem kan vara emot detta? Tittar man närmare inser man dock att vad som menas ställer till problem. Det var Rousseaus “frihet” som avsågs, friheten att göra det jag säger, eftersom jag vet bäst. Så fort man tittar närmare är det massakrer av oliktänkande och rena folkmord man ser. Simon Shama, “Citizens – A Chronicle of The French Revolution” är nog det bästa man kan läsa på andra språk än franska. Ett problem med den franska revolutionen är att den är en del av den marxistiska liturgin. Därför måste man vara extra försiktig i valet av litteratur.

Till sist rekommenderar jag en bok om USAs historia. Alla som någonsin diskuterat ekonomi och politik vet nog hur det plötsligt dyker upp som gubben i lådan en mängd barocka påståenden om USA som en oreglerad laissez-faire-nation. Sverige år 1900 eller 1938 var nästan ett sådant land. USA idag är det inte. De absurda missförhållandena i USA beror inte heller på några marknadsekonomiska haverier. USAs påstådda ondska är också en del av den moderna marxismens religiösa föreställningar. Stalinisten Howard Zinns populära historia bör man undvika. Bäst är nog Paul Johnson, “A History of the American People“.

Ekonomi

För att förstå världen bör man läsa ekonomi. Ett stort problem är att ekonomer av facket sedan andra världskriget ofta inte förstår hur en marknadsekonomi fungerar. Detta är hårda ord. Jag kan lite uppkäftigt säga att jag kan bevisa dem. Att övertyga någon är en annan sak.

Thomas Sowell har skrivit en bok som är värd att läsa, “Basic Economics” som finns att tillgå på svenska under namnet “Ekonomisk praktika“. Detta är en introduktion om hur ekonomin verkligen fungerar. Sedan bör man dock gå längre. Mark Skousen, “Economic Logic” är en lärobok för universitetet. Som sådan innehåller den en mängd referenser och jämförelser både med frihetligt sinnad ekonomi och med den ekonomi som de flesta andra undervisar i (Keynes och andra villfarelser). För att sedan verkligen förstå vad kunskap och konkurrens betyder i samhället rekommenderar jag Hayeks lilla samling av uppsatser “Individualism and Economic Order“.

Med detta i bagaget är man redo att ta sig an både den nationalekonomi som man undervisar i på universitet idag och Ludwig von Mises’ liberala storverk “Human Action”. Här är det värt att veta att den som i en diskussion citerar von Mises normalt blir kallad för “extremist” eller “rättshaverist” av disputerade ekonomer som hört av en kompis till en kompis något som von Mises ska ha skrivit. Har man läst Skousen så vet man lite grand om hur dessa personer resonerar.

Mer politik

Med det historiska bagaget ovan är man redo att ta sig an Edmund Burkes “Reflections on the Revolution in France” och Tocquevilles “The Old Regime and the Revolution“. Om man jämför dessa verk med Tocquevilles verk om USA bör man få en akut förståelse för hur statsmakten och välfärdsstaten förstör sociala band, hur de förstör samhället.

Poppers mästerverk “The Open Society and its Enemies” bör man sedan läsa (vol 1, vol 2). Här måste man för att ha den nödvändiga bakgrunden verkligen först ha läst t ex Montgomerys antika historia jag rekommenderade ovan. Medan man håller på med Popper kan det hända att man läser stora delar av Platon också. Platon var den totalitära statens första ideolog, men hans dialoger är underbara och otroligt tänkvärda. Genom Popper får man också en god förståelse för Marx.

Två av frihetens största fiender bör man läsa för att något sånär avrunda sitt första försök till bildning, Marx’ “Det kommunistiska manifestet” och Rousseaus hyllning till Nordkorea från 1762, “Det sociala kontraktet”. Har man läst Rousseau så torde man förstå att bara för att Burke var motståndare till den franska revolutionen så var han inte konservativ.

Jag skulle kunna fortsätta med hundra böcker till här, några jag läst och en stor mängd jag någon gång hoppas läsa. Var och en som har gått igenom en tredjedel av mina lästips torde dock ha en egen, alldeles för lång lista av verk.

Rating 4.00 out of 5
[?]
Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *