Nollvision, idiotvision

Farmacevtförbundet vill ha en nollvision för läkemedelsskador, i samma anda som nollvisionen i trafiken.

Tyvärr finns det inget säkert på denna jord. Eller som tur är, för en helt säker jord skulle vara en vadderad cell. Dessutom, att propagera för något fullständigt omöjligt, dvs inga läkemedelsskador, eller inga inga döda i trafiken är en synnerligen dum idé, en idiotvision.

Det enda sättet att vara helt säker på att ingen skadas av läkemedel är att alla läkemedel förbjuds. Det enda sättet att vara säker att ingen ska dö i trafiken är att stoppa den. Vi kanske kan få en nollvision för ”ramla ur sängen”, äta cornflakes, etc.

Jag kanske låter som om jag diskuterar petitesser, men nollvisioner är både farliga och idiotiska. Inget i världen är säkert, allt är en fråga om avvägningar. När en journalist frågar en ingenjör

–  Är detta kärnkraftverk helt säkert?

eller en kemist

– Kan du garantera att denna kemikalie är ofarlig?

så är svaret i båda fallen ”nej”. Den ingenjör som svarar ”ja” är antingen inkompetent eller så ljuger han eller hon. Ställs frågan i stället som ”uppskattar du att detta kärnkraftverk/denna kemikalie är tillräckligt säker” och ”hur uppskattar du riskerna” så kan frågan besvaras. T ex ”Vi uppskattar en kärnkraftsolycka av grad X per 10 000 reaktorår”, eller ”enligt våra studier orsakar denna kemikalie/detta läkemedel skada i mindre än 1 på 10 miljoner användningar”.

”X döda per 10 000 reaktorår för kärnkraft”, kan då jämföras med ”Y döda för samma producerade effekt” för kolkraft, vindkraft, etc. Man kan då bestämma sig för vilken eller vilka av dessa risker är värd att ta.

I jordelivet är allt en fråga om avvägningar. Är vi beredda att acceptera identifierbara skador, t ex läkemedelsskador, för oidentifierad nytta, t ex enkel tillgänglighet till medicin, billig medicin, etc.

Eller är vi beredda att acceptera att för oss helt okända människor dör i trafiken, för att de gör egna avvägningar som egentligen inte angår oss? T ex de hundratusentals människor som brukade köra 140 km i timmen på 90-väg i Norrlands inland därför att de då sparar in mer än en tredjedel av restiden. Eller de miljoner svenskar som följde 29-regeln på alla landsvägar (99, 119, 139 km/h på vägar skyltade med 70, 90 eller 110 km/h).

Svaret i trafiken är givetvis ”nej” för svenska politiker, byråkrater och många väljare. Om människor som vi aldrig träffat och aldrig kommer att träffa inte vet sitt eget bästa, så måste man givetvis lägga sig i deras liv…

 

Milton Friedman diskuterar kända och okända fördelar med läkemedelstestning nedan, i synnerhet kring 4:10.

 

Rating 3.00 out of 5
[?]
Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *