Det publicerades en artikel i New York Times igår som berättar hur Obama nu personligen har tagit över ansvaret för att bomba misstänkta terrorister med missiler. Jag har funderat över detta redan här, men jag tycker den schizofrena kallblodigheten är värd att uppmärksammas igen för eventuella läsare.
Obama använder drönare för att spränga misstänkta terrorister i bitar och han gör det i mycket större omfattning än Bush gjorde. I augusti 2011 hade Obama redan beordrat fyra gånger fler attacker än Bush gjorde under hela sin presidenttid. En var fjärde dag under Obama mot en var fyrtionde dag under Bush.
Anledningarna är flera. En av dem är givetvis att det finns fler drönare i luften nu. Men det är inte alls hela förklaringen.
För det första så införde Obamas intellektuella föregångare i Högsta domstolen på 1960-talet nya regler för vilka bevis som fick användas. Miranda-varningen ”you have the right to remain silent…” uppfanns t ex då och det blev som resultat mycket svårare att fälla brottslingar. Som Thomas Sowell skriver i Knowledge and Decisions, ledde detta till att mordfrekvensen fördubblades. Som synes nedan, i en graf hämtad härifrån, så sjönk antalet mord per capita i USA till hälften efter att alkoholförbudet upphävdes 1933. (Den lila linjen är en rättelse av tidigare underrapportering.) Efter att Högsta domstolen ändrat reglerna skedde en fördubbling. Inom parentes illustrerar kurvan också vad som skulle hända med brottsligheten i Sverige om vi legaliserade all narkotika. Den skulle sjunka som en sten.
Obama, liksom Bush, kan inte ta misstänkta terrorister till amerikansk mark. Hela arméer av advokater och sådana som säger sig kämpa för mänskliga rättigheter (och som i regel stöder Obama) skulle flockas som insektssvärmar. Antagligen skulle sedan nästan alla bevis förkastas av domstolarna. Rättegångskostnader skulle bli tiotals miljoner dollar per misstänkt.
Den andra anledningen till att Obama nu sitter med ”filmisar”, Pokémon-kort, och bestämmer i vilken ordning unga män och kvinnor ska sprängas i småbitar är att han lovade stänga Guantanamo-fängelset innan slutet av 2009. Detta löfte tvingades han bryta, då han, som Bush redan i förväg påpekade, fann det synnerligen svårt att hitta något ställe att skicka dem som sitter där.
Om en republikan som John McCain vore president, eller en demokrat som Hillary Clinton (som inte lovat guld och gröna skogar) skulle amerikanarna istället idag troligen ofta skicka in specialförband som tar personerna levande och skickar dem till Gitmo. På så sätt skulle man också i förhör kunna samla in värdefull information.
