Om mig

 

Paus på vägen till Kebnekaise från Nikkaluokta i augusti 2007.

Jag heter Erik Lidström, född i Kiruna, uppvuxen i Solleftå med 12 år i Uppsala där jag läste teknisk fysik, franska och disputerade på Fysikum i materialfysik, magnetism. Sedan blev det fyra år som post-doc i Grenoble på ESRF. År 2000 lämnade jag forskarvärlden för telekombranschen och mjukvaruutveckling. Jag tog en MBA för några år sedan. Jag har  fru och två barn i Bretagne, Frankrike, nära Dinan. Själv är jag sedan fyra år särbo i Sverige. Vår äldste son bor i Göteborg och vår andre son i Glasgow.

Jag har alltid varit intresserad av politik, historia och evolutionsteori. Gradvis har jag kommit jag fram till att jag är en klassisk liberal. Det har också gått upp för mig att det faktum att denna inställning inte längre är särskilt populär inte har något att göra med att den skulle vara inkompatibel med hur världen egentligen fungerar.

Just nu är jag konsult hos SAAB i Linköping. På fritiden skriver jag böcker som blandar klassisk liberalism (à la Friedrich Hayek, Thomas Sowell) med evolutionär psykologi, ekonomi, historia och vetenskapshistoria. Mitt första, och större verk, som kanske kommer att heta “The Evolutionary Worldview”, har varit nära att komma ut i USA ett par gånger. Men som en spin-off har det blivit en synnerligen annorlunda bok om skolan som har utkommit hos Rowman & Littlefield och som jag beskriver här.

Jag har också börjat lite grand på en bok om mjukvaruutveckling och hur den bäst bör organiseras. Den kommer dels att bygga på mycket av det jag lärt mig från mitt arbete med mina två andra böcker, dels på ett mycket långt och intensivt studium av litteraturen kring just mjukvaruutveckling.

Nedan visas tre bilder från arkivet.

Vår stuga i Laxforsen, mittemot Jukkasjärvi.

Stugan i november 2014

Stugan i Laxforsen sedd från Torneälvens is i november 2014.

Vårt hus i Bretagne sett från gatan 2009 efter ett sällsynt snöfall.

2 kommentarer till Om mig

  1. Vote -1 Vote +1Jonas Björn
    skriver:

    Hej än en gång! Stormästaren och fackelbäraren av universums samlade sanning.

    Angående ditt påstående om sociologi och påpekandet om brääääkandet om kultur. Detta bräkande om kultur väger ju även in aspekter som gruppsykolgi eller socialpsykolgi, vilket är samma smörja egentligen. Som i sin tur innebär att vi formas utifrån den kontext vi växer upp inom. Det väger även in sapekter om hur samhällen förändras över tid. Vilken typ av gudar vi tillber och varför. Men du kan förmodligen tillhandahålla en kemisk formel på varför en Gud är bättre än en annan, eller varför ingen Gud är det bästa alternativet. Nackdelen med begränsning, är just begränsning. Man faller lätt inom ramen att tro att man är fullkomligt perfekt i sig själv (vilket för övrigt är ett psykologiskt fenomen, det är hotfullt att utmana sin egen livsvärld och det man själv håller för sant, utifrån tidigare samlad empiri, vilken för övrigt inte behöver vara det minsta sann), vilket i sin tur exkluderar allt och alla andras syn på tillvaron, en syn som för övrigt är lika spridd som populationen på jorden, det finns med andra ord många versioner av sanningen (vilken är rätt?). Kultur förklarar även varför du som vit europe alltid kommer att tolka världen som vit europe, oavsett vilken kultur eller population du bosätter dig hos eller låtsas tillhöra (Försök leka mörkhyad afrikan om du kan, utifrån en mörkhyad afrikans perpsktiv. Helt omöjligt är det). Kom gärna med ett biologiskt perspektiv, så vore jag tacksam. Hur skall du någonsin koppla dig fri från dina tidigare erfarenheter? Visst biologin i all ära, den har lett fram till vår kognitiva förmåga, men försök att beskriva begreppet medvetenhet utifrån ett biologiskt perspektiv? Det kan vi inte ens göra utifrån vare sig psykologi eller sociologi. Så vem vet, kanske just du sitter på den heliga Gralen! Jag håller med om mångt och mycket jag finner i dina rader, men vissa saker är verkligen snäva och inskränkta. Människans drifter är primitiva och vi är tämligen simpla att förstå sig på. Men att förklara allt mänskligt beteende ur ett biologiskt perspektiv är ju enbart fånigt, då kontexten av att vara människa innefattar allt från ren behaviorism till kognition. Vissa saker är medvetna processer och massor av annat är omedvetet.

    Här följer ett exempel.
    ”Socialantropologen Margaret Mead menar att det är det samhälle vi råkar födas och uppfostras i som formar oss som människor. Hon besökte Nya Guinea under åren 1931-33 och beskrev bland annat hur egenskaper som mildhet och aggressivitet utvecklades hos bergsfolket arapesh och flodfolket mundugumor. Hos arapesh är både kvinnor och män mjuka och milda i sättet. Man bär med sig barnen överallt och de får mat och omvårdnad så snart de visar behov. Mannen stannar hemma med barnen om kvinnans uppgifter för tillfället är viktigast. Man utgår från att människor av naturen är fridsamma och osjälviska. Krig är praktiskt taget okänt. Hos mundugumor anses barn vara ett nödvändigt ont för att säkra stammens fortbestånd. Modern ammar inte mer än absolut nödvändigt och då håller hon barnet så långt ifrån sig som möjligt. Hon smeker det aldrig eller ger det en kram. När barnet gråter blir det antingen nonchalerat eller får en smäll. Folket är mycket aggressivt. Hela samhället lever kärlekslöst. Alla är fiender med alla” (Sjödén 2001:19).

    Jag skulle även vilja bifoga en samhällssyn och livssyn utifrån ett holistiskt perspektiv. Det går snäppet längre och lite vidare än vad biologin förmår att vandra. Dessutom, hur skulle du någonsin kunna förstå bilogin om inte från ett mänskligt perspektiv? hur skulle du kunna läsa orden om du inte skolats i förmågan att kunna läsa utifrån kontexten av din kultur? eller förmågan att använda internet? eller förmågan av vad du nu vill!

    Jag tror det kan vara nyttigt att bära med sig en holistisk grundmedvetenhet om tingens natur och hur fantastiskt fria men ändå begränsade vi människor är inom kontexten av att vara människa. Holismen är ett filosofiskt betraktelsesätt om hur verkligheten är beskaffad. Ordet kommer från holos som betyder hel eller odelbar på grekiska. Vilket i sin tur tar oss till nästa logiska tankekliv om att helheten är större än summan av delarna och ingenting kan beskrivas enskilt utan en kontext (vilket även jag personligen anser nu för tiden – människan tolkar och vi kan enbart tolka utifrån kontexten människa, något annat är stört omöjligt). Utöver det kan vi blott och endast, alltid vara subjektiva, vi kan aldrig vara objektiva i någonting, men vi kan subjektivt inkludera andra i vår subjektiva bedömning och på så sätt konstruera en låtsas objektiv bedömning, utifrån ett subjektivt perspektiv. Försök bara hoppa in i någon annans kropp för att tänka hur någon annan tänker, eller känna hur någon annan känner, eller se det någon annan ser. Det kan vi aldrig göra utifrån den personens kropp och sinnen, men vi kan föreställa oss hur den personen upplever omvärlden och sig själv. Men det är inte att uppleva något objektivt, då det är du som subjekt som tolkar situationen och all tolkning av vad som helst kommer från subjektet, d.v.s. dig själv.

    Må väl och gå i frid!
    Mvh Jonas

  2. Vote -1 Vote +1Josef Boberg
    skriver:

    Erik – apropå: “Jag har alltid varit intresserad av politik, historia…” – så delar jag de intressena med Dig.

    Dock… – under senare år så har jag kommit på att ALL politik är åt hållet helt meningslös – så länge som det pyramidiska ekonomiska systemet styr = vanstyr världen.

    Så när någonting åt hållet den ”Vita Skolans nationalekonomi” börjar tillämpas – då kan det vara dags för att bli politiskt aktiv igen – som jag ser det.

    Ha det GOTT ! / Josef

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *